Tid? TID! Tid.....varför räcker den inte till?

Återigen hinner klockan slå över det man hade förutsatt sig.
Kväll efter annan, varför blir det alltid så.
"ikväll så ska vi lägga oss i rimlig tid" säger man glatt när man plockar undan disken efter inmundigandet runt bordet. "eller hur"?

Jodå, gubben och trollen dom dimper i säng, i någorlunda tid i alla fall.
Dom somnar så lätt, alla tre, medan en annan lever kvar uppe i ensamheten i det annars så bullgriga huset. Skönt, men också olidligt tyst ibland.

Planerar hur jag ska lägga upp de sista timmarna denna kväll;
hänga tvätten, packa barnens ev gympapåsar, sortera tvätten, portionera ut i vardera garderob/rum, hunden ut, kolla lite i datorn, "kommit några order?", planera middagen i morgon.......och så vips har klockan sprungit iväg. Och jag som tänkt se på det "där programmet" på TV. Missade, som vanligt.
Jaja, tvätten blev ju i alla fall utslängd och upphängd på linorna ;) Alltid nåt!

Varför räcker inte tiden till? Är man dålig på att planera? Eller vad beror det på?
Gör vi oss mer upptagna än vad som egentligen krävs?

Vet att gubben han kan kasta sig i soffan direkt efter maten och lämna disk och allt.....och bara njuuuta av en "ryggförlängare" som han kallar det.
Men jag, jag måste först se till att det är kliniskt rent i köket, allt tillbaka på sin plats, skitigt porslin i diskmaskin, matrester bunkrade för framtida behov i frysen.
Barnens läxor klara!? Tvätten hängd?! Hunden rastad?! Helst av allt ska det också vara dammat, putsat och dammsuget också......
Nej, okej. Lite tar jag i, men ja! Jag erkänner; jag är prinsessan "pedant".
Men jag mår bra av "ordning och reda".

Men så var det här med: "prioritet".

Vad är egentligen viktigt? Vad måste verkligen göras? Vad kan faktiskt vänta?

Ibland kan det faktiskt vara långt mycket skönare att bara kasta sig i soffan, för en ryggförlängare ;D
Det gör jag nog i morgon, och ser till att få hela familjen med mig i soffan!!
Mys Pys!

Gonatt! //J