Idag har lilltrollet dragit ut sin tand som bara prompt hållt sig kvar och pajat för den nya tanden som ville komma fram - men som hindrats av den envisa rackar´n som envist hållt sig kvar. Dessutom har den förbenade rackarn trilskats med infektion på det också.

Usch vilken oro man haft för denna usla rackartand, vecka efter vecka, månad efter månad.

Men nu är den väck!!!

Hon var såååå duktig, lilla Moa! Jag var så stolt när vi gick hand i hand därifrån specialist tandläkaren Eastmaninstitutet inne i stan. Så stolt!!!

Nu när det äntligen är överstökat så ska vi belönas med en heldag, bara lilla BangBang och jag.

På fredag ska vi nämligen bege oss till Fjärilshuset och spana in alla vidunderligt vackra flygfän där och vi hoppas på härligt solväder, för då blir det också picknick i det gröna!

Det är hon värd, lilltrollet BangBang!! Och lilla jag, hönsmamma som våndats och våndats och mått dåligt inför detta svåra.............som var så lätt!

"Är den borta nu"? som Moa sa när tandläkaren tagit bort tanden innan Moa knappt hunnit blinka. Hon kände absolut ingenting.......

Hoppsan, blev liksom responsen........"är den borta nu"?

Nu är det gonatt! Går och lägger mig ett kilo lättare om hjärtat......

www.barntrygghet.se